Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida vissa arketyper kan betraktas som mer effektfulla än andra vid marknadsföring. Vi ämnar även ta reda på om varumärken som använder sig av arketyper förmedlar starkare och tydligare känslor än varumärken som inte använder ett arketypiskt perspektiv. Metod: Data har samlats in från gruppdiskussioner i tre olika fokusgrupper med sex deltagare i respektive fokusgrupp. Fokusgrupperna bestod av manliga och kvinnliga deltagare som var över 25 år och representerade olika nationaliteter. Gruppdiskussionerna genomfördes på ett fastighetsföretag i Barcelona där vi fått tillåtelse att tillfråga de anställda att delta i studien.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida vissa arketyper kan betraktas som mer effektfulla än andra vid marknadsföring. Vi ämnar även ta reda på om varumärken som använder sig av arketyper förmedlar starkare och tydligare känslor än varumärken som inte använder ett arketypiskt perspektiv. Metod: Data har samlats in från gruppdiskussioner i tre olika fokusgrupper med sex deltagare i respektive fokusgrupp. Fokusgrupperna bestod av manliga och kvinnliga deltagare som var över 25 år och representerade olika nationaliteter. Gruppdiskussionerna genomfördes på ett fastighetsföretag i Barcelona där vi fått tillåtelse att tillfråga de anställda att delta i studien. Under genomförandet av gruppdiskussionerna fick respondenterna observera 24 olika reklamfilmer, varav hälften med arketypiskt innehåll och hälften utan arketypiskt innehåll.

Ett problem med elektroniska patientjournalsystem är att arkitekturen för patientjournalerna inte är gemensam vilket försvårar automatiskt utbyte av patientdata. En arkitektur har skapats inom ett projekt som heter openEHR. Förhoppningen är att denna arkitektur ska klara av automatiskt utbyte av patientdata mellan elektroniska patientjournalsystem.I openEHRs arkitektur används något som kallas arketyper. Arketyper är återanvändbara modeller för att begränsa, strukturera och förklara vad som lagras i elektroniska patientjournaler som bygger på denna arkitektur. Istället för att områdesspecifik information, som vad ett blodtryck är, skapas i systemet flyttas den och annan liknande kunskap ut från systemarkitekturen och in i arketyperna.

Denna uppsats berör hur C. G. Jungs arketypteori används i tolkandet av filmen Sagan om Konungens Återkomst. Valda scener analyseras där arketyper identifieras och deras roller förklaras. Även annan symbolik som kan delge åskådaren av filmen en större mening med både berättelsen och arketypernas funktioner presenteras.

Uppsatsen undersöker hur Olofs inre utveckling i Romanen om Olof från 1934-1937 av Eyvind Johnson kan läsas med hjälp av sagorna. I uppsatsens första del ges en beskrivning av syfte och frågeställning, metod och en översikt av tidigare tolkningar av sagorna i Romanen om Olof. Metoden utgår ifrån Jungs arketyp- och individuationsbegrepp. I uppsatsens andra del görs en tolkning utav sagorna med hjälp av Jungs arketyper, vilka sedan sätts i samband med Olofs individuationsprocess. .

Syftet med denna undersökning var att se hur betraktares uppfattning av karaktärer påverkas då färgsättningen varieras. Undersökningen lutar sig mot en teoretisk bas om färg och uppfattningen av färg och ytterligare för att stärka karaktärernas utformning finns en genomgång av hur vi uppfattar människor, stereotyper, arketyper samt en kort förklaring till fantasy.För undersökningen skapades två olika karaktärer som skulle färgsättas med färgerna rött, blått, grönt och lila. Totalt färdigställdes arton bilder som sedan utvärderades i en webbenkät, enkäten varierades med slutna och öppna frågor för att få mer material om tankegångarna för färgsättningarna. Undersökningen visar att betraktare anser att färg påverkar sättet de uppfattar karaktärerna på och relaterar gärna till känslor, andra spelkaraktärer eller kända arketypiska figurer, exempelvis en fantasyprästinna. Studien kan med fördel användas som tankeställare i utformningen av karaktärer i spel och göra spelet mer minnesvärt..

Dagens elektroniska patientjournalsystem har begränsade möjligheter att på likartat sätt strukturera och lagra patientinformation. Det är en anledning till att det är problem med att utbyta patientjournaldata mellan olika system. Detta försvårar bland annat forskning och tillgänglighet till patientinformation. Brist på tillgänglighet minskar i sin tur möjligheten att ge en god vård oberoende av var patienten befinner sig.Inom projektet openEHR har en idé med så kallade arketyper tagits fram som ett enhetligt sätt att strukturera utbytbar patientjournaldata för att möta framtida krav på patientjournaler och patientjournalsystem. Arketyper är formella modeller av kliniska informationsentiteter, exempelvis blodtryck.

Denna uppsats handlar, som rubriken antyder, om musikens betydelse för den individuationsprocess som Carl Gustav Jung förespråkat. Ansatsen är helt och hållet kvalitativ och författaren har också, genom att använda sig själv i processen, försökt att ytterligare tydliggöra känslomässiga processer som har med musik att göra.I syftet med uppsatsen finns en önskan att klargöra vad Jung egentligen menade med individuationsprocessen och en ambition att via det jungianska tänkandet finna godtagbara förklaringar till musikterapeutiska fenomen.Författaren använder också delar av sin egen livshistoria för att servera ett skelett att hänga upp individuationsprocessen på. Om detta är ett fruktbart grepp överlåts åt läsaren att avgöra men avsikten har varit att slippa föreställa sig vad andra människor tänker och känner och servera sina slutsatser genom en andrahandsupplevelser.Som en röd tråd genom uppsatsen löper också en strävan att på ett godtagbart sätt presentera musikens existentiella kvaliteter och i enlighet med detta också servera godtagbara beskrivningar av musikens förhållande till arketyperna..

Denna undersökning berör de genuskonstruktioner som finns i skapandet av actionhjältinnor. Jag har valt att undersöka Salt (2010) Sucker Punch (2011) samt Resident Evil:Retribution (2012) Undersökningens frågeställningar är,Hur motiveras användande av våld då det utförs av kvinnliga actionhjältinnor?Vilka arketyper går att urskilja i representationerna av kvinnliga actionhjältinnors våldsutövande?Vilka symboler går att urskilja i kvinnliga actionhjältinnors utövande av våld?Min undersökning grundar sig i teorier om genus med utgångspunkt i Raewyn Connel, för att vidare knyta det samman till Stuart Halls representationsteorier samt stereotypifiering. Teoriavsnittet avslutas sedan med kvinnlig medieforskning från Liesbeth Van Zoonen samt Laura Mulvey. Min tidigare forskning grundar sig i en förklaring till hur den manlige hjälten genom tiden har representeras och vad som a?r representativt fo?r denne.

Uppsatsen innehåller en beskrivning av research och process i mitt examensarbete. Projektet är en digital, interaktiv värld där man möts av symboler vanliga i drömmar, sagor och myter..

Syftet med uppsatsen är att visa på likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att påvisa romanens didaktiska möjligheter. Utifrån Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populärromanens likheter med sagan utifrån Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkätundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever på en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehåller sagans struktur, med endast några få avvikelser från den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstämmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag från sagan, och överrensstämmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, så som exempelvis dualism, magi, i överförd bemärkelse, och ett lyckligt slut.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

Syftet med uppsatsen är att granska och undersöka hur förälskelse, kärlek och sexualitet i ett heterosexuellt parförhållande beskrivs och förklaras ur ett jungianskt perspektiv. Undersökningen utgår från följande frågeställningar:- Hur uppstår förälskelse och kärlek ur ett jungianskt perspektiv?- Vilka arketyper inverkar på en heterosexuell parrelation, och på vilket sätt inverkar de?Jag har valt att undersöka hur kärlek i ett heterosexuellt förhållande uppstår ur ett jungianskt perspektiv. Jag har valt att studera, läsa och granska den litteratur som finns tillgänglig inom området, och har utgått ifrån ett nutida västerländskt perspektiv. Arbetet är en litteraturstudie och den litteratur som jag har använt mig av är så modern och nutida som möjligt, och jag har i denna uppsats därför valt att inte använda mig av t.ex.

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin..

Ansatsen på denna uppsats är att undersöka om de går att identifiera arketyper enligt de förutsättningar Carl Gustav Jung anger i musik och vilka krav som ställs för att arketyperna ska framträda. Författarens ambition är också att se om de presenterade resultaten kan användas som förklaringsmodell till de fenomen som bland annat uppträder i musikterapisituationer.En betydelsefull utgångspunkt för arbetet är att undersöka om vaggvisan kan betraktas som en symbol i jungiansk mening och därigenom fungera som en länk till det kollektiva omedvetna. För att vaggvisan ska få sin numinösa laddning krävs emellertid att tre krav är uppfyllda:Först och främst krävs att utövaren (föräldern) är helt och hållet närvarande i situationen.Den musik som produceras måste innehålla arketypiska element.Mottagaren måste känna sig utvald.Utifrån det material som presenteras kan vaggvisan accepteras som en symbol i jungiansk mening, vilket också banar väg för att lansera en arketyp som författaren kallar: ?Dansknytningens arketyp?. Utgångspunkten för denna arketyp är att betrakta musiken som tonsatt rörelse och att vaggvisan i sin djupaste mening har en starkt anknytande funktion.